Oavsett om du vill navigera eller hitta fisken undersöker vi årets bästa GPS-kartritare.
När det är dags att ge sig ut på vattnet kan du inte springa i blindo. Vare sig du bestämmer dig för att fiska, ta en tur runt sjön eller bege dig ut till havs är det avgörande för säkerheten och prestandan att kunna se vart du är på väg och var du har varit.
Dagens marina elektronik är mycket mer varierad och avancerad än någonsin tidigare. Det innebär att det ibland kan vara lite överväldigande eller skrämmande att försöka hitta rätt elektronik.
Behöver du en sjökortsplotter eller en fiskesökare? Vilka specifikationer är viktiga och vad betyder de?
I vår guide försöker vi hålla det praktiskt och besvara de frågor du behöver veta för att kunna göra ett bra val för dig själv.
Hur du väljer den bästa marina GPS:en för dig
Kartplotter vs GPS
Det råder lite förvirring kring det här ämnet och ärligt talat är det ett lite fånigt nomenklaturproblem. Låt oss hålla saker och ting så enkla som möjligt.
En GPS är i dag en enhet som kan få tillgång till en uppsättning geospatiala satelliter. Det betyder att alla telefoner, datorer, surfplattor, fiskesökare, kartplotter och andra enheter som kan ansluta sig till GPS-satelliter.
Sjökortsplottrar är marina GPS-enheter som kombinerar en karta (sjökort) med lokaliseringstjänster (GPS) för att visa var du befinner dig. De används för att visa var undervattensföremål, intressanta platser, dina waypoints, dina spår (banor) och andra platser finns.
När du vill hitta en marin GPS-enhet letar du förmodligen efter det som vanligen kallas en kartplotter.
Kartplotter vs fiskesökare
Fiskefinders, djupsökare och sonarer är alla vanliga namn på enheter för undervattensinventering som används av sportfiskare. Varför ska du bry dig? Därför att sjökortsplottrar ofta har inbyggda fiskodlare.
Om du fiskar överhuvudtaget eller tror att du kommer att göra det i framtiden bör du överväga en kombination av plotter och fiskesökare. De flesta företag, t.ex. Garmin, Humminbird och Lowrance, tillverkar alla fiskmätare och kartplottrar samt kombinationer av de två.
Det är mycket billigare att köpa en kombination av en plotter och en fiskemätare direkt från början än att köpa den ena eller den andra och senare uppgradera.
Det ger anledning till eftertanke!
Bästa användningsområdet för en plotter
Så vad använder du en plotter till?
Kartplottrar är i princip den marina motsvarigheten till en GPS i bilen. De är idealiska för navigering i alla former.
Beroende på vilka behov du har, vad din budget är och vart du ska kan en plotter vara ett mycket mångsidigt verktyg.
Låt oss tala om vem som inte behöver en plotter. Om du fiskar små lokala vatten, små floder eller sjöar som inte har detaljerade sjökort tillgängliga så är en plotter förmodligen slöseri med pengar.
Någon som förmodligen skulle kunna använda en kartplotter är en större båt till havs. Personer som navigerar i dåligt väder, mörka förhållanden eller vatten som är tillräckligt stora för att du ska kunna vända om eller gå vilse skulle klara sig bra med en plotter.
Sjökortsplottrar ger bäst prestanda för dem som gör en del teknisk navigering, fiske och stigar. Om du inte är typen som tillbringar en del tid bakom skärmen ska du inte hoppa på kartplottertåget.
Kartplotterfunktioner
Marina sjökort
Sjökort är i princip bara sjökort. I stället för motorvägar, bensinstationer och snabbmatsrestauranger har de dock viktig marin information och detaljer.
Sjökort måste ha djupkartor. Djupkartor är topografiska representationer av vattnets botten.
Intressanta punkter kan förinstalleras eller programmeras in. Bra sjökort har ibland POI:er för det aktuella området. Skeppsvrak, faror, ankarplatser, hamnar eller andra markeringar kan vara förinlästa på bra sjökort.
Strandlinjen är en integrerad del av alla sjökort. Det kanske är självklart…
Rutter, stigar och kanaler kan ibland finnas tillgängliga som en del av sjökortet eller själva plottern. De kan visa sjöfartsvägar och annan relevant information i vissa områden.
Förvaring
Lagring är viktigt för att ladda upp sjökort, kartor, platser, rutter och andra data. Utan tillräckligt med lagringsutrymme kan du inte spara nya platser eller ens ladda fler kartor.
Varje plotter har individuella specifikationer för hur mycket minne den har ombord eller hur mycket du kan lägga till.
Det leder till den andra punkten. Extra minne är en bra funktion, särskilt om du ofta besöker nya vatten.
SD-kort används för extra lagring och de finns i alla möjliga storlekar. Kontrollera den plotter du funderar på att köpa för att se om den har extern lagring och i så fall vilken maximal kapacitet den har.
Skärmstorlek
Detta är en ganska enkel funktion. Det kanske största problemet för många är att förstå hur skärmstorleken mäts.
Kom ihåg att skärmstorleken alltid mäts diagonalt. En 9-tumsskärm mäts alltså från hörn till hörn, inte 9 tum över botten eller sidan.
När du väljer skärmstorlek är den största faktorn att bestämma hur mycket detaljer du vill ha. De flesta sjökortsplottrar har flera skärmar. Om du vill visa fler detaljer eller fler underskärmar behöver du en större total skärmstorlek.
Särskilt om du väljer att köpa en kombination av plotter och fiskemätare vill du ha den största skärmen du har råd med. På så sätt kan du visa kartan och fiskesökaren på skärmen samtidigt.
På en mindre skärm kan både kartan och fiskesökaren vara så små att de är svåra eller omöjliga att läsa sida vid sida.
Större skärmar kostar naturligtvis också mer än små skärmar. Var uppmärksam på din budget och balansera den med dina behov.
Dessutom är det värt att nämna att på mindre fartyg kan en mindre skärm passa bättre i konsolen. Tänk på var du vill montera din kartplotter innan du bestämmer dig för den slutliga storleken.
Anslutningsmöjligheter
Sjökortsplottrar har idag många alternativ för att ansluta till varandra och till tillbehörsenheter. Var och en är unik men jag ska ge dig några saker att tänka på här.
De system som används i dag är bl.a. följande:
- Wifi
- Bluetooth
- Ethernet
- NMEA 0183
- NMEA 2000
Äldre sjökortsplottrar använde ofta kablar för kommunikation som kallas NMEA 1083. Det är inget fel på dessa kablar, men se bara till att andra tillbehör också är kopplade med denna standard, annars kan de inte kopplas korrekt.
Idag använder många nya sjökortsplottrar NMEA 2000-anslutningar för trådbundna anslutningar till saker som hastighetsgivare, djupgivare, motorövervakare och liknande. Den är inte bakåtkompatibel med NMEA 0183.
Ethernet används ibland för anslutning från enhet till enhet när det rör sig om stora dataströmmar. Ibland används Ethernet tillsammans med NMEA.
Bluetooth och wifi är båda trådlösa sätt för sjökortsplottrar och fiskfinders att ansluta till varandra eller till enheter som surfplattor och mobiltelefoner. De flesta moderna sjökortsplottrar har någon typ av trådlöst gränssnitt för att ladda upp och ladda ner kartor eller data samt för att dela data mellan olika enheter.
Oavsett vilken typ av uppkoppling du väljer, se till att den matchar det du redan har eller det du kan komma att köpa i framtiden. På så sätt undviker du onödig frustration vid installationen.
Pekskärm vs. knappsats
En av de viktigaste faktorerna när det gäller att välja gränssnittsstil är priset. Pekskärmar kan vara trevliga, men de är i de flesta fall mycket dyrare än tangentskärmar.
Dessutom tenderar tangentskärmar att fungera bättre när de är våta. Om det regnar eller om du har våta händer kan vattnet verkligen påverka precisionen när du rör vid skärmen. Så om du tenderar att vara ute i dåligt väder eller om din plotter kanske inte utsätts för väder och vind, ska du överväga ett keyed-gränssnitt.
Pekskärmar är fantastiska om du har budget för dem och planerar att använda dem i fint väder eller inomhus. Större fartyg med slutna hytter är idealiska platser för touchscreen-kartplottrar!